Malmö Kvinnojour | Ulrika Rogland
653
page-template-default,page,page-id-653,page-child,parent-pageid-331,ajax_updown_fade,page_not_loaded,,footer_responsive_adv,hide_top_bar_on_mobile_header,qode-theme-ver-14.5,qode-theme-bridge,qode_advanced_footer_responsive_1000,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.7,vc_responsive

Ulrika Rogland

I trädkronan med Ulrika Rogland: 

Ett avsnitt om utsikten över våldets värld.

 pastedGraphic.png

Madame Elis krönika 

En dikt vid namn Självbiografi. Själva ramen från den här dikten har Madame Eli hämtat från poeten Sonja Åkesson, hon som i sin tur hämtade den från Lawrence Ferlinghetti och oavsett poet har dikten titeln Självbiografi.

Jag lever ett lugnt liv på min egen gata
Med tallar och tornseglare till utsikt
Med Leonard Cohen som soundtrack
Never mind
Vitmålade väggar pryds av mina påminnelser
Fotografiet av mamma, ett halsband och en svart katt i ram från Berlin,
Allt annat trasade han sönder 

Jag lever ett lugnt liv på en gata som inte är vår
På kylskåpet blir jag varnad av ett vykort
Louise Bourgeois stelnade kvinna på rygg
Med huvudet fastkilat i ett hus
Jag vill låta mig skickas iväg 

Han sa; det är bara jag som vill ha dig
Han sa; du är den vackraste jag mött
Han sa; du är vatten värd
Han sa: jag slår dig aldrig igen
Han sa; fy fan vad du är ful
Han sa; kom min älskade, kom och bli min fru

Jag lever ett lugnt liv på en gata som inte är vår
Det är i stillheten jag hittar det jag annars glömmer
Tystnaden från den jäveln gläder mig
Får mig nästan att flyga
Tills jag minns och över golvet slingrar mig fram
Min hud skriker fortfarande av saknad  

Mina drömmars hög är stor
Mardrömmar sjasas ut med hjälp av het mjölks ånga
Ångesten är min ficklampa som lyser upp min garderob
Sen får de komma ut, en efter en mina kära troll

Jag lever ett lugnt liv på min egen gata
Jag tatuerar inte över mina ärr
Naken vill jag låta mig granskas
Alternativet är att leva täckt av livslögner
Men illusioner lindar sig fortfarande genom mitt kött
Jag ska dra dem ur mig
Sen ska jag bända loss skulden
Och lyfta av mig skammen

Om dagarna tassade jag på tå
Om nätterna passade han på
Jag tänker inte bli tagen på sängen igen
Jag tänker bli tagen med allvar 

Han sa; tig
Han sa; du är för tyst
Han sa; släpp ut håret
Han sa; nu klipper jag av dig håret
Han sa; du bjuder ut dig till andra
Han sa; ska vi inte bjuda hem dem andra? 

Jag hade talang att hålla masken
Jag var skicklig på att stå ut utan att stå ut
Jag fick guldstjärnor för att jag höll med och härdade ut
Det har tagit mig sen dess att trasa sönder
Det har tagit mig sen dess att bli hel

Jag lever ett lugnt liv på en gata som inte är din
Jag har lärt mig att en hjälpsökande inte får ställa krav
Jag har lärt mig att en hjälpsökande inte vet sitt eget bästa
Jag har förstått att pengar värderas högre än ett liv
Visheten har fått mina hårstrån att gråna
Borde jag ha förstått bättre? 

Jag lever ett lugnt liv på en gata som inte är din
Jag dricker kaffe för att vakna
Jag dansar för att vakna
Jag somnar så jag kan vakna
Ingenting väcker mig här
Om kvällen dricker jag kvällste med ro i
På morgonen lägger jag bettskenan i vatten 

Jag lever ett lugnt liv på min egen gata
I mina fantasier hoppar jag över eldar
Svingar mig i lianer
Jag kvävs om det inte rör på sig snart
Snaran hänger redan i taket
Jämfört med mitt stelnade sinne
Skulle jag i alla fall få dingla då
Fast jag tänker leva så länge jag får lov

Jag lever på en gata utan spår
Dina steg finns inte kvar
Jag behöver inte lystra efter dem
Jag behöver inte räkna ut eller ändra min egen rytm

Dansen lär mig och snurrar mig till en dervish
Min extas hämtas från nya himlar nu
Dansen lär mig att inte styras
Jag som var fastnaglad på botten
Sen kom flykten i högsta hastighet

Jag lever på min egen gata nu
För till slut började jag trotsa
För till slut började jag stampa i marken
För till slut tog jag mina första steg bort
Och äntligen njuter jag av min påbörjade protest 

Jag lever det lugnaste av liv på namnlös gata
Du ska aldrig hitta mig igen
Jag bad dig visst dra åt helvete
Kärlek och respekt är snart på mode igen
Och gud vad jag kommer bli vacker

Utan rädsla tänker jag ställa mig mitt på scenen
Min egen föreställning
Manipulation och falska roller för att vara till lags
Gick visst inte så bra
Men mitt på scenen ska jag stå
Och döm mig då om ni vill

Applåder, tystnad eller burop
Följ er egen vilja
Liksom jag